28.5.08

Niklas Törnlund: Nattfåglar - Nachtvögel

Nattfåglar

Under dagen stod allting stilla:
fåglarna gav upp sin sång, själva
höll vi oss i skuggan, febriga som ödlor.
Vaknade långsamt ur vår dvala
i skymningen och andades igen.
Vi satt i köket och pratade
till långt in på natten, fönstret vidöppet
mot trädgården och staden: hörde

det avlägsna skriandet från en flock
tärnor, som väntat ut solen någonstans
vid kusten hela långa dagen och nu
passerade söderut över Lund
för att lämna landet under natten.

© Niklas Törnlund, Ur Mellan istiderna (1977). All rights reserved.
gepostet mit Genehmigung des Autors
published on this webpage by courtesy of Niklas Törlund


Nachtvögel

Tagsüber stand alles still:
Die Vögel gaben ihr Singen auf, wir selbst
hielten uns im Schatten auf, fiebrig wie Eidechsen.
Erwachten langsam aus unserem Halbschlaf
in der Abenddämmerung und atmeten erneut.
Wir saßen in der Küche und redeten
bis tief hinein in die Nacht, das Fenster weit geöffnet
hin zu Garten und Stadt: Hörten

den entfernten Schrei eines Seeschwalbenschwarms,
der die Sonne irgendwo an der Küste den ganzen
langen Tag erwartete und nun
gen Süden an Lund vorüberzieht
um das Land über Nacht zu verlassen

aus: Zwischen den Eiszeiten (1977)
Übersetzung
Stefanie Hruby,
Fabian Roske, 2008
published by courtesy of Niklas Törnlund and the translators

Labels:

2 Comments:

Blogger Madlen said...

Es geht nichts über schwedische Lyrik, nicht wahr? Und wenn man dann noch auf eine Erinnerung zurückgreifen kann, in der Niklas Törnlund sein Gedicht in seiner lässig-charmanten Art im Koeppen-Haus selbst vorliest --- hofft man schon heute, dass man ihn auch im nächsten Jahr beim Nordischen Klang erleben darf! :)

Und für alle Uneingeweihten: damit war es nicht genug! Mit von der Partie war Therése Granwald, die mit ihrer Prosa und ihrem Gesang fesselte. - Und beide bekamen sowohl Dolmetscher als auch Übersetzer an die Seite, sodass sicher auch das weniger sprachkundige Publikum an dieser Veranstaltung seine Freude hatte. (s. a. Eintrag vom 6. Mai in diesem Blog)

Ingenting går upp mot svensk lyrik, inte sant? Och om man därtill kan ta till ett minne av Niklas Törnlund som själv läser sin dikt i Koeppen-Haus på sitt otvungna och charmanta sätt --- då hoppas man redan idag att man får uppleva honom också nästa år vid Nordischer Klang! :)

Och för alla oinvigda: inte var det nog med det! Therése Granwald var också med och fångade oss med sin sång och sin prosa. - Och båda hade tolk och översättare vid sin sida så att säkert även den mindre språkkunnige publiken kunde glädjas åt evenemanget. (se även bidraget 6 maj i denna blogg)

10:52 vorm.  
Blogger Litfink said...

Visby Stadsbibliotek
Poeten Wilhelm Fink läser egna dikter, somliga med gotlänsk anknytning och i svensk version.- Östersjön, solen, fossiler-
*
Utfärd
Nerbäddade I grått och grönt,
ömsom gula, ömsom bruna,
ligger marken
vid de många vattenarmarnas nät,
översållade med stenar.
.
Jag låg i min brokiga båt
och drev iväg.
Måsar bet fräckt
I luftens blånad.
Klippor, ungt gräs och stenmossa
Illustrerade flodens lopp.

På stranden, under en björk,
satt blekt och lysande
ett benrangel.

Jag låg i min brokiga båt
Och drev iväg.
*
En dag åkte jag från Visby mot norr.
Efter fem kilometer såg jag vägvisaren:
Lullyhill.
Där fann jag en flicka,
hon satt framför klippan,
visste inte hur man handskas
med en konservöppnare.
Jag hjälpte henne
och hon delade med mig
överste sillen.
*
En dag plockade jag
stora skogsliljan.
Jag delade öns
fortgående bröllop med solen.
Gotlands solbelysta brud
håller alltid solsnibben
över brösten.
*
En dag satt jag vid Hallshuk
på stenvallen från Littorinas tid.
Mera böjda än annorstädes står där tallarna.
Inga långa vägar
till forntiden.
*
Vid dammen
Någon vilar mycet omständligt vi dammen,
ligger på knå över avbrutna grenar.
Spottar på bleka brödmulor, rullar dem
mellan fingrarna till kulor.
Trycker kulorna på kopparkrokar.
Ur två hål i hans huved blänkar blickar.
De löper längs ett snöre ned i vattnet.
Nerifrån blinkar fiskar.

En flicka ligger naken i gräset.
*
Gunst
Bevågenhet
huldhet -
vattenliljan
har öppnat sig.
I stugan vid sjön
fick jag en näsknäpp
bakom nätfönstret.
Bry dig inte om
höfbenet i Visbys Fornsal
och överkäken
ur Västkindes stenkistegrav.
- Bevågenhet
huldhet, ynnest -
Varskall vi hysa in
barnmorskan
för min långbenta flicka?
*
Urverk
Allt gick som ett urverk,
mygg surrade upp och ned,
mina ögonhår surrade
översämmade av ljus.
Jag var ute
längs efter den branta kusten.
.Buss på honom!.
Vessla och lo låg
i ljum ljung
och en ljusögd flicka
ljustrade en id.

7:08 nachm.  

Kommentar veröffentlichen

Links to this post:

Link erstellen

<< Home